Le åt livet och låt livet le åt dig

Hej. Idag har jag tagit vara på den här dagen. Jag har övat piano i ca 2 timmar, vilket är rätt sjukt... Men det beror på att jag har uppspelning imorgon... ehehehh.. känns inte så värst bra, men eftersom det är mitt andra instrument behöver jag inte känna någon prestationsångest som tur är. Det får gå som det går imorgon helt enkelt. *Håller tummarna för mig själv...* 
Imorgon ska jag försöka tänka på detta: "Le åt livet och låt livet le åt dig!"

M+V... ett bra team

Ibland är det så nice att lyssna på Coldplay alltså (eller i för sig är det alltid nice), men i vissa stunder passar de in bättre på ett sätt... Det är då som de verkligen livar upp tillvaron och det är ju sånt musik är till för enligt mig. Music is awesome. Musik gör skillnad, musiken berör, den ger hopp och glädje, men kan likaså föra med sig sorg och ilska. När jag känner mig känslosam brukar jag sätta mig ned vid spotify, sätta på en av favoritlåtarna och känna av mig (om ni fattar vad jag menar? Bli av med alla jobbiga/helt fantastiska känslor liksom). När jag saknar någon brukar jag sätta på en låt som påminner mig om den personen, om alla fantastiska stunder man haft tillsammans, alla minnen liksom. När jag saknar Mathilda lyssnar jag på The Killers (självklart!! Det är vi.) Oftast lyssnar jag på Romeo and Juliet. Vacker låt. Vacker och fin är vår vänskap. 

Ärligt talat vet jag inte hur jag skulle klara mig utan Mathilda. Jag har känt henne sedan jag var 15, sen lägret 2008, i 3 1/2 år. Och jag kan säga att jag har förvandlats så oerhört mycket som människa under dessa år. Jag var så osäker och tvivelaktig förut... Det fanns ingen självtillit inom mig. När jag tittade mig i spegeln stod jag där bara med ett frågetecken över huvudet; "vem var hon egentligen? Hon som tittade tillbaka på mig? Min spegelbild?"
Men när jag träffade Mathilda förändrades det där, hon lyckades på något finurligt sätt samla ihop mina bra sidor, mina fina sidor så att jag kunde se dem. Hon öppnade ögonen på mig så att jag lärde mig att se vem jag var, och jag är så tacksam för det!!

Mathilda och jag när vi träffas har det jättekul. Jämt! Vi kan skratta (mycket!!!) och flumma omkring (ännu mer!!!!) och vara riktigt barnsliga. Men vi kan också prata om saker, viktiga saker. Vi kan prata om allt, vi har samma värderingar och lyssnar noga på vad var och en har att säga. Vi stöttar varandra! Men en sak som är lite ironisk är att vi är så olika till sättet att vara och se ut. Mathilda är verkligen min superhjälte. Hon är cool och tuff medans jag är mesig och stereotypt tjejig. Mathilda färgar håret hela tiden från blondt-brunt-svart-rött medan jag har haft samma hårfärg ända sedan jag föddes. Klädstilen skiljer sig enormt. Mathilda älskar svart och döskallar (skämt åsido), men klär sig också i färgglada tröjor/skjortor... (tänk er lite indiestil) Jag tycker också om skjortor men i andra färger åt det pastellfärgade hållet och blusar are something I love. Mathilda tycker att det är häftigt med sånt jag inte alls tycker om - typ tatueringar och piercingar/utöjningar... (tänk er mig i tatuering och piercning liksom... njaaaa vaa.. inte riktigt jag...) Haha. 

Knasbollar



Småtjejer 2010



För att kunna beskriva en bild krävs tusen ord... hur många ord krävs då för att beskriva en vän?
I love you, my dearest and beloved friend. Thank you.




"If you were a melody... I'd only use the good notes"

Shoho! Här var det livat, ja. Har precis tittat klart på filmen "The Holiday", som typ är en av de finaste romantiska filmer jag vet om. Hihi! Men nu surfar jag omkring lite på olika modesighter och bloggar för att få inspiration till att hitta en fin nyårsklänning. Would be great to have one! Jag ska fira in det nya året så att det bara dundrar. Haha! Whop whooop! Dock är det lite svårt att hitta den nyårsklänningen man själv kan tänka sig att ha. Det finns jättemånga fina, men det är ju viktigt att man ska kunna vara sig själv i den också.

Några favoriter


Alla klänningar förutom den sista kommer ifrån Bikbok. Den sista från Monki



With a dress that is the loveliest of them all

Hejsan hejsan fina människor som läser det här! Hoppas allt är väl med er under denna kyliga tid. Minus två grader idag, helt sjukt! Jag har frysit benen av mig idag när jag vandrat omkring i Linköping med mamma. Vi har provat massa balklänningar och... JAG HAR KÖPT VÄRLDENS VACKRASTE BALKLÄNNING!!!! Den är helt perfekt (nästan... hehe.. några justeringar måste göras) och jag känner mig som en älva/prinsessa i den. Whohoooo! Wow. Wow. Wow. Längtar nästan lite till balen nu bara för det. Hihi. Så skönt att stryka balklänningen från "måste-fixa-listan." =D

Annars är jag en usel bloggare. Mina uppdateringar är minimala. Jag skriver då och då och detta beror givetvis på att tiden inte finns. Skolan suger musten ur mig faktiskt. Denna vecka som håller på att lida mot sitt slut har rent utsagt varit H  E  M  S  K! Jag har skrivit tal i ångest, hållit ett tal i ångest, gråtit över nervositeten, haft ensambleuppspel och en sånglektion som peppade mig till tusen och sedan en liten mini-musikal för 70 barn... Och nu snart ska jag iväg till After Eight för att träffa människor, men främst för att stötta min bror som ska vara mötesledare. Whoho. I'm so proud to be his sister!

MEN i alla fall, trots allting jobbigt mår jag bra. Hihi! Hoppas ni också mår bra även om skolan nästan får er att svimma. Allt blir bra som sagt. Vi gör fel hela tiden, men vi är aldrig fel. 

Kramiz!

Everything

Hej på er! I förrgår spelade jag in en video som jag sjunger i bara för en rolig grej och okej, för att jag var en aning uttråkad. Hehe. Observera att kvalitén inte är den bästa och att detta är my very first time singing in front of the camera. 



RSS 2.0