victorygirl

Nu är jag trött. Jag slår nästan huvudet i tangentbordet. Utmattad. Vad ska jag göra? Säg mig. För jag vet inte. Jag önskar bara att jag kunde somna in i några månader eller något. Tycker att detta bara är förfärligt. Livet är verkligen ett mysterium. Man vet aldrig vad som händer och man tar inte alla chanser man får heller. Jag tar ingen chans överhuvudtaget. Det känns som om jag står utanför bubblan och bara tittar in i den. Jag deltar inte. Jag är inte med. I am out of sight. Fast å andra sidan... oooooohhhhh. Varför är allting så jobbigt för? Jag orkar inte nu. Jag är så trött på mig själv.