Sommaren är ju så spontan

Vad jag längtar till sommaren nu, till alla sköna picknickar på Himpan med Restore gänget. Just nu tänker jag på massor av ungdomar i sommarkläder - shorts och t-shirtar - som sitter på filtar utspridda på en stor grässlätt och solen skiner i deras nackar. Glassen smälter i munnen och årets sommar hit dånar i öronen. Jag tänker också på allt skrik i bakgrunden. På små barn som leker och jagar varandra, på allt skratt och skrik av att någon blir kicklad några meter bort. Några kastar också frispy och andra solar, jobbar på brännan. Några går bort mot bassängen, andra kommer tillbaka. Allt är så spontant. Genom att titta sig omkring, runt om sig, får man en inblick om hur underbart det kan vara på sommaren. Alla känslor vaknar till liv. 

Det jag undrar är, vad händer den här sommaren? Det kanske händer något riktigt speciellt. Jag kanske träffar någon ny. Jag kanske blir lite så där sommarkär igen i någon jag egentligen inte känner. Så kan det vara eller så kan det inte vara. Sommaren är ju så spontan. Jag kanske träffar massor med nya vänner. Vänner för livet. Jag kanske blir sårad, ledsen, överlycklig, solbränd, generad, modig och galen. Man vet aldrig. Sommaren är ju så spontan.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0