victorygirl

Detta är en liknelse som påminner mig om hur negativa vi människor är egentligen, speciellt jag, när det gäller att våga gå någonstans eller ta ett steg fram i motsatt riktning (det hållet vi absolut aldrig skulle våga gå annars). Tänk om bara alla människor skulle våga göra sådana saker, bara följa sitt eget hjärta, göra det man egentligen känner för. Det vore sååå coolt.

För mig har det nämligen varit så att jag alltid sett mycket negativt med mina drömmar. För det mesta gäller det framtiden. Ni vet, vad man egentligen ska bli. Ni har väl frågat er själva den frågan tusen miljoner gånger.. Eller är det bara jag som inte har framtiden klar för mig? Nej, jag tror nog inte det. Alla har nog snuddat vid den tanken någon gång.

Men så fort jag hittat någonting som kanske skulle passa mig ser jag det negativa. "Oh nej, för att bli det där måste man vara på det viset, man måste ha så och så och så... Jag kan inte, jag kan bara inte." Därför kan jag känna mig som vilsen båt på ett alltför stort hav.

Jag kan tycka att livet är en ända stor gåta ibland. Till och med en gåta som kan vara för stor för att lösa. Även om jag är kristen och vet att Gud har en plan för mitt liv blir jag lätt förvirrad. Det är så mycket som händer runt omkring. Så mycket som får en att ändra på sina åsikter och drömmar.

Jag önskar att det inte var så... Tänk om man kunde få leva och känna ro och glädje var eviga dag. Att känna att det alltid finns en möjlighet, vilket val man än gör. Jag brukar hoppas på detta. Har du gjort det någon gång?