victorygirl

Vet ni hur glad man kan bli för ett enda telefonsamtal? Jag vet. För några timmar sedan, när jag är på väg hem ringer en tjej jag känner, hon håller på med dans och har även en dansgrupp jag innan gått på. Men efter förra danslektionen beslutade jag mig att sluta. Jag kände mig inte så pigg på att gå, helt enkelt. Men strunt samma.

Hela samtalet handlade om det. Varför jag ville sluta. Jag berättade vad jag kände och hon berättade massor saker hon med, vad hon tyckte och det fick mig att tänka om. Att vilja fortsätta, även om jag inte är den bästa danssösen. Men det är ju just det det handlar om. Man börjar inte på någonting för att man redan är bäst i världen på det, man börjar ju på något för att lära sig och bli bra.

Jag har precis övat lite och snart ska träffa Stina. Vi funderar på att gå ut på promenad.