You shall not fear

Mina dagar på sistone har varit upp och ner. Alltså ibland känner jag bara att jag inte riktigt tänker efter ordentligt. Vad jag vill göra och vad det kommer få för konsekvenser. Men å andra sidan är det sjukt svårt att veta i vissa situationer. Å. I feel like I'm trapped sometimes. Men å andra sidan (igen) vet jag ju att saker och ting kommer förändras. I won't feel like this forever. That's for sure. Yes. Faith stays strong no matter what happens. 

Ovanstående meningar i kursiv text är bearbetning av tankar som jag behöver få ur mig. Just ignore them. I torsdags var jag på stan och utförde en hel del ärenden. Hade till och med flyt den dagen. Å ja, det var en sjukt bra dag måste jag säga. Jag frågade om ett jobb på en gammal praktikplats och var sjukt nervös inför att ens visa upp mig där och presentera mig själv. Jag gick dit tidigt precis när de öppnade, men blev skitnervös så jag gick till optikern istället (som jag också skulle göra den dagen) och bokade synundersökning. Tror ni inte att jag kände hur klumpen i magen då blev ännu större? Jag hade ju lovat mig själv att göra det där den torsdagen. Så efter att jag varit hos optikern och tittat/provat bågar aningen för länge tog jag mig i kragen och gick dit. Väl därinne kom nervositeten igen. Hög puls och allt, ni vet. Men jag bad till Gud att Han skulle ge mig styrka. Allt förmår jag i Honom som ger mig kraft, Fil 4:13, intalade jag mig själv flera gånger. Jag tog ett paket té som luktade gott och gick fram till kassan, pushade mig själv... och ja, presenterade mig. Och så fort jag öppnade munnen kände jag bara hur Gud liksom ordnade allting. Jag fick en riktigt bra kontakt och upplevde en känsla som kändes så positiv. När jag stod där kändes allt så hoppfullt och jag fick självförtroende.

Du som läser detta kanske bara; men, what? Det där kan ju vem som helst göra? That's nothing! För dig kanske det känns så, men för mig var det superjobbigt. Det här med att marknadsföra sig själv är väldigt skrämmande för mig. Jag har under största delen av mitt liv varit bättre på att trycka ner mig själv, så det här kändes till en början svårt, läskigt, tungt och ja, det kändes så omöjligt. Men wow. Gud lyfte mig verkligen och hjälpte mig. Han tog bort rädslan så fort jag bara tog det där steget och fick mig att blomma ut i situationen jag befann mig i. Wow alltså. Gud är så fantastisk! Ni anar inte alltså, när man förlitar sig på Honom och låter Honom leda så kan man även göra saker man tycker är så läskiga. Är inte det coolt? Hela mitt liv har jag varit så rädd för typ allt, men när jag blev frälst och fick verkligen lära känna Gud hjälpte Han mig med ALLT. Jag har fått så många bönesvar som jag är så tacksam över alltså. Jag bara ler när jag skriver det här för jag är SÅ TACKSAM! Wow. This is overwhelming!!! GOD IS GOOD!!!

Jag hoppas att detta sjönk in i några av er! Kram på er fina människor!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0