Bönesvar
Alltså det är jättebra saker som händer just nu. För några timmar sen ringde en person till mig och gjorde mig riktigt glad. Det var arbetsgivaren på det där stället jag frågade om jobb på, ni vet. Är inte det hur otroligt underbart fantastiskt som helst? Hon erbjöd mig att provjobba hos dem imorgon, på tisdag och sen på onsdag. Hur låter det??????? I mina öron låter det såååå bra!! Bönesvar till tusen. Jag är så glad. Gud fixar allting. Ibland kan det kännas så sjukt tomt, men Han kommer när man minst anar det (när man är såååå nära att ge upp) och bara tar tag i saker. Han gör det bästa för oss och ja, Han är helt otrolig!! Truly amaaaazing.
Nu förstår ni att jag kanske också är lite nervös. Min puls är så hög och jag är som ett litet lyckorus. Detta känns så bra, allting kommer att lösa sig så fint. Jag känner verkligen det och främst av allt, jag kommer växa sjukt mycket i mig själv genom att jag gör detta. Jag tror verkligen att jag kommer få lära mig supermycket dessa dagar och jag hoppas att de som jobbar där kommer fastna för mig och vilja att jag senare ska börja jobba på riktigt *håller tummarna* för själv tror jag att jag kommer stormtrivas. Wow. Fattar inte riktigt vad det är som händer. Jag är så hiskeligt glad, ni förstår nog inte hur. Tack tack tack tack Jesus för att du bara för mig på rätta vägar och fixar allt i mitt liv. Jag älskar dig mest av allt i hela världen. Taaaaack!!!
Aaahhh. Blir helt till mig här. Men nu måste jag hoppa in i duschen och fräscha till mig (big day tomorrow you know :D är det verkligen sant????) och sen titta på X Factor. Hoppas på att programmet tar upp några riktiga talanger :)
Jaja. Nu var det slutpratat. Ha det gött alla!!!
Nu förstår ni att jag kanske också är lite nervös. Min puls är så hög och jag är som ett litet lyckorus. Detta känns så bra, allting kommer att lösa sig så fint. Jag känner verkligen det och främst av allt, jag kommer växa sjukt mycket i mig själv genom att jag gör detta. Jag tror verkligen att jag kommer få lära mig supermycket dessa dagar och jag hoppas att de som jobbar där kommer fastna för mig och vilja att jag senare ska börja jobba på riktigt *håller tummarna* för själv tror jag att jag kommer stormtrivas. Wow. Fattar inte riktigt vad det är som händer. Jag är så hiskeligt glad, ni förstår nog inte hur. Tack tack tack tack Jesus för att du bara för mig på rätta vägar och fixar allt i mitt liv. Jag älskar dig mest av allt i hela världen. Taaaaack!!!
Aaahhh. Blir helt till mig här. Men nu måste jag hoppa in i duschen och fräscha till mig (big day tomorrow you know :D är det verkligen sant????) och sen titta på X Factor. Hoppas på att programmet tar upp några riktiga talanger :)
Jaja. Nu var det slutpratat. Ha det gött alla!!!
You shall not fear
Mina dagar på sistone har varit upp och ner. Alltså ibland känner jag bara att jag inte riktigt tänker efter ordentligt. Vad jag vill göra och vad det kommer få för konsekvenser. Men å andra sidan är det sjukt svårt att veta i vissa situationer. Å. I feel like I'm trapped sometimes. Men å andra sidan (igen) vet jag ju att saker och ting kommer förändras. I won't feel like this forever. That's for sure. Yes. Faith stays strong no matter what happens.
Ovanstående meningar i kursiv text är bearbetning av tankar som jag behöver få ur mig. Just ignore them. I torsdags var jag på stan och utförde en hel del ärenden. Hade till och med flyt den dagen. Å ja, det var en sjukt bra dag måste jag säga. Jag frågade om ett jobb på en gammal praktikplats och var sjukt nervös inför att ens visa upp mig där och presentera mig själv. Jag gick dit tidigt precis när de öppnade, men blev skitnervös så jag gick till optikern istället (som jag också skulle göra den dagen) och bokade synundersökning. Tror ni inte att jag kände hur klumpen i magen då blev ännu större? Jag hade ju lovat mig själv att göra det där den torsdagen. Så efter att jag varit hos optikern och tittat/provat bågar aningen för länge tog jag mig i kragen och gick dit. Väl därinne kom nervositeten igen. Hög puls och allt, ni vet. Men jag bad till Gud att Han skulle ge mig styrka. Allt förmår jag i Honom som ger mig kraft, Fil 4:13, intalade jag mig själv flera gånger. Jag tog ett paket té som luktade gott och gick fram till kassan, pushade mig själv... och ja, presenterade mig. Och så fort jag öppnade munnen kände jag bara hur Gud liksom ordnade allting. Jag fick en riktigt bra kontakt och upplevde en känsla som kändes så positiv. När jag stod där kändes allt så hoppfullt och jag fick självförtroende.
Du som läser detta kanske bara; men, what? Det där kan ju vem som helst göra? That's nothing! För dig kanske det känns så, men för mig var det superjobbigt. Det här med att marknadsföra sig själv är väldigt skrämmande för mig. Jag har under största delen av mitt liv varit bättre på att trycka ner mig själv, så det här kändes till en början svårt, läskigt, tungt och ja, det kändes så omöjligt. Men wow. Gud lyfte mig verkligen och hjälpte mig. Han tog bort rädslan så fort jag bara tog det där steget och fick mig att blomma ut i situationen jag befann mig i. Wow alltså. Gud är så fantastisk! Ni anar inte alltså, när man förlitar sig på Honom och låter Honom leda så kan man även göra saker man tycker är så läskiga. Är inte det coolt? Hela mitt liv har jag varit så rädd för typ allt, men när jag blev frälst och fick verkligen lära känna Gud hjälpte Han mig med ALLT. Jag har fått så många bönesvar som jag är så tacksam över alltså. Jag bara ler när jag skriver det här för jag är SÅ TACKSAM! Wow. This is overwhelming!!! GOD IS GOOD!!!
Jag hoppas att detta sjönk in i några av er! Kram på er fina människor!
Ovanstående meningar i kursiv text är bearbetning av tankar som jag behöver få ur mig. Just ignore them. I torsdags var jag på stan och utförde en hel del ärenden. Hade till och med flyt den dagen. Å ja, det var en sjukt bra dag måste jag säga. Jag frågade om ett jobb på en gammal praktikplats och var sjukt nervös inför att ens visa upp mig där och presentera mig själv. Jag gick dit tidigt precis när de öppnade, men blev skitnervös så jag gick till optikern istället (som jag också skulle göra den dagen) och bokade synundersökning. Tror ni inte att jag kände hur klumpen i magen då blev ännu större? Jag hade ju lovat mig själv att göra det där den torsdagen. Så efter att jag varit hos optikern och tittat/provat bågar aningen för länge tog jag mig i kragen och gick dit. Väl därinne kom nervositeten igen. Hög puls och allt, ni vet. Men jag bad till Gud att Han skulle ge mig styrka. Allt förmår jag i Honom som ger mig kraft, Fil 4:13, intalade jag mig själv flera gånger. Jag tog ett paket té som luktade gott och gick fram till kassan, pushade mig själv... och ja, presenterade mig. Och så fort jag öppnade munnen kände jag bara hur Gud liksom ordnade allting. Jag fick en riktigt bra kontakt och upplevde en känsla som kändes så positiv. När jag stod där kändes allt så hoppfullt och jag fick självförtroende.
Du som läser detta kanske bara; men, what? Det där kan ju vem som helst göra? That's nothing! För dig kanske det känns så, men för mig var det superjobbigt. Det här med att marknadsföra sig själv är väldigt skrämmande för mig. Jag har under största delen av mitt liv varit bättre på att trycka ner mig själv, så det här kändes till en början svårt, läskigt, tungt och ja, det kändes så omöjligt. Men wow. Gud lyfte mig verkligen och hjälpte mig. Han tog bort rädslan så fort jag bara tog det där steget och fick mig att blomma ut i situationen jag befann mig i. Wow alltså. Gud är så fantastisk! Ni anar inte alltså, när man förlitar sig på Honom och låter Honom leda så kan man även göra saker man tycker är så läskiga. Är inte det coolt? Hela mitt liv har jag varit så rädd för typ allt, men när jag blev frälst och fick verkligen lära känna Gud hjälpte Han mig med ALLT. Jag har fått så många bönesvar som jag är så tacksam över alltså. Jag bara ler när jag skriver det här för jag är SÅ TACKSAM! Wow. This is overwhelming!!! GOD IS GOOD!!!
Jag hoppas att detta sjönk in i några av er! Kram på er fina människor!
Birthday party
Hoooola!! Jag klev upp för en timma sen, haha. Snacka om sovmorgon?! Ja ja. Igår var en väldigt lång dag för mig. Vaknade runt halv åtta för att göra mig i ordning, tog bussen runt 9-tiden för att åka in till stan. Där strosade jag runt lite, lämnade in ett CV (YES I DID IT FOR ONCE) och köpte lite grejer. B la köpte jag en foundation som jag fullkomligt älskaaaar. Rätt märke, rätt färg, rätt egenskap... kan det bli bättre??? Den är från Clinique superbalanced makeup. UNDERBAR som sagt.
Igår köpte jag även en present till min fina Lotta som ska firas idag. Nästa vecka fyller hon 19 år, men ska firas av lite tjejkompisar ikväll. Riktigt kul måste jag säga. Sist jag var på någon födelsedagsfest var sjukt längesen så jag ser riktigt fram emot ikväll.
Nu måste jag städa mitt rum. Sen rensa ogräs (lovat mina föräldrar att göra det lite varje dag), sen duscha och fixa iordning mig. Kram!
Igår köpte jag även en present till min fina Lotta som ska firas idag. Nästa vecka fyller hon 19 år, men ska firas av lite tjejkompisar ikväll. Riktigt kul måste jag säga. Sist jag var på någon födelsedagsfest var sjukt längesen så jag ser riktigt fram emot ikväll.
Nu måste jag städa mitt rum. Sen rensa ogräs (lovat mina föräldrar att göra det lite varje dag), sen duscha och fixa iordning mig. Kram!
...
Where the spirit of the lord is, there is freedom.
Något jag håller fast vid just nu.
Något jag håller fast vid just nu.
Flummigt men ärligt
Hej!! Alltså jag har skrivit så många inlägg här på bloggen under veckan, men aldrig publicerat dem eftersom de varit så flummiga. Inte underligt kanske. Mitt liv är sjukt flummigt. Den här veckan har jag typ bara sovit, tittat på tv/film, varit på datorn, spelat piano, läst osv. Dock kände jag att jag behövde en sån vecka. Behövde ta det lite lugnt och tänka på livet. Vad vill jag med mitt liv, vad vill Gud? Vad har Han för plan för mig? Det är såna djupa frågor alltså. Varje dag har jag försökt känna efter och frågat Gud, men det enda svaret jag får är lättnaden som jag känner. Det är en lättnad som säger att allting ändå kommer att bli bra. Jag kommer klara mig. Jag förlitar mig på detta: If our God is with us, who can ever stop us? And if our God is for us, who can stand against? Detta har burit mig genom svåra dagar då jag känt mig nere och bär mig fortfarande.
Det här är en sån oerhörd förändring i mitt liv, ni måste förstå det. Innan när jag gick i grundskolan och gymnasiet hade jag bara skolan i tankarna. Det var ju i stort sett den enda erfarenheten jag hade. Hela min uppväxt har ju i stort sätt handlat om att lära sig saker om livet. Mitt enda mål under dessa år har varit att ja, tänka sig, en vacker dag tar jag studenten. Vad som händer efter det visste jag inte då (tro mig, jag vet inte det nu heller)... och helt plötsligt befinner jag mig här utan bestämda scheman eller planer. Från och med nu bestämmer jag allting själv. Ni förstår nog inte hur sjukt och overkligt jag tycker detta är. Att bli vuxen. Skulle jag någonsin bli det? Jag minns att jag inte kunde tänka mig som det i grundskolan. Men nu kryper de vuxna dagarna sig närmre och jag börjar inse att nej, jag kommer inte ifrån det. Jag kan inte stoppa tiden. Jag blir ju äldre och äldre för varje dag som går. Vem vet?! Om några år är jag kanske gift och väntar på att bli mamma. Hahaha, ååååååh, ursäkta, men det låter så sjukt!! Jag? Mamma? Undrar hur jag kommer vara? Hoppas på en bra sådan!
Värst var babblar på. Mina inlägg blir alltid så flummiga, men det beror ju på att jag mest bara skriver ner tankar och känslor. Ingen krönikör här inte, haha. Men just nu ser jag faktiskt bara fram emot framtiden. I'm excited and ready for it!
Ha det bra ni fina människor! Kram!
Det här är en sån oerhörd förändring i mitt liv, ni måste förstå det. Innan när jag gick i grundskolan och gymnasiet hade jag bara skolan i tankarna. Det var ju i stort sett den enda erfarenheten jag hade. Hela min uppväxt har ju i stort sätt handlat om att lära sig saker om livet. Mitt enda mål under dessa år har varit att ja, tänka sig, en vacker dag tar jag studenten. Vad som händer efter det visste jag inte då (tro mig, jag vet inte det nu heller)... och helt plötsligt befinner jag mig här utan bestämda scheman eller planer. Från och med nu bestämmer jag allting själv. Ni förstår nog inte hur sjukt och overkligt jag tycker detta är. Att bli vuxen. Skulle jag någonsin bli det? Jag minns att jag inte kunde tänka mig som det i grundskolan. Men nu kryper de vuxna dagarna sig närmre och jag börjar inse att nej, jag kommer inte ifrån det. Jag kan inte stoppa tiden. Jag blir ju äldre och äldre för varje dag som går. Vem vet?! Om några år är jag kanske gift och väntar på att bli mamma. Hahaha, ååååååh, ursäkta, men det låter så sjukt!! Jag? Mamma? Undrar hur jag kommer vara? Hoppas på en bra sådan!
Värst var babblar på. Mina inlägg blir alltid så flummiga, men det beror ju på att jag mest bara skriver ner tankar och känslor. Ingen krönikör här inte, haha. Men just nu ser jag faktiskt bara fram emot framtiden. I'm excited and ready for it!
Ha det bra ni fina människor! Kram!
