...

Medicinen har börjat värka ordentligt nu. Skönt. Det tar sin tid. Några timmar kan det ta. Det är ärligt talat värt tiden att vänta, och det är så här efteråt som man verkligen lägger märke till hur bra man mådde förut (jag vet att jag överreagerar hela tiden), jag kunde liksom sova utan några besvär alls. Det enda man tyckte var jobbigt då var att nätterna gick alltför snabbt. Nu är de för långa istället...

Japp. Men jag har inte bara legat i säng hela dagen, utan jag har faktiskt övat lite piano. Jag spelar ett så underbart stycke just nu. Ett klassiskt! Mmmm, I just love it!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0